Under de senaste decennierna har det ökat ett intresse för det så kallade Psykologiska kontraktet. Det Psykologiska kontraktet innehåller de förväntningar på skyldigheter som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare. Även om forskning har ökat finns det fortfarande luckor i hur individuella aspekter påverkar. Syftet med den här studien är därför att undersöka om könstillhörighet har någon inverkan på upplevelsen av Psykologiska kontraktet. Studien kommer undersöka om det finns några eventuella skillnader mellan könen samt om det finns några skillnader mellan könen i upplevelsen av att Psykologiska kontraktet har uppfyllts.

Det Psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det Psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det Psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur de anställda upplever det Psykologiska kontraktet i stora och små organisationer. Det Psykologiska kontraktet är ett utbyte av löften och åtaganden mellan arbetsgivare och arbetstagare. Innehållet i det Psykologiska kontraktet varierar utefter de behov och möjligheter som arbetstagaren och arbetsgivaren har. Vi har valt att titta på det Psykologiska kontraktet i organisationer av olika storlek då många av de aspekter som är förknippade med det Psykologiska kontraktet skiljer sig utefter de olika förutsättningar som stora och små organisationer har. Vår studie utförs på ett antal stora och små organisationer där vi genom enkätundersökning undersökt de anställdas upplevelse av det Psykologiska kontraktet.

Det Psykologiska kontraktet är ett ömsesidigt avtal, där innehållet i båda parternas löften och förväntningar färgas av individens kulturella bakgrund. Syftet med föreliggande studie var att ur den anställdes perspektiv, undersöka huruvida kulturella skillnader i individens uppfattning av det psykologiska kontraktet förändras över tid. En webbaserad enkätundersökning utfördes med totalt 54 deltagare, 29 födda utomlands och 25 i Sverige. De faktorer som jämfördes var maktdistans, hög/lågkontext samt generella uppfattningar kring det Psykologiska kontraktet. Resultatet visar en viss förändring över tid hos de utlandsfödda deltagarna, men att skillnaderna mellan utlands- och svenskfödda är små.

Undersökningen grundar sig på att det i Sverige inte har gjorts så många studier på om anställda upplever att arbetsgivaren brutit mot det Psykologiska kontraktet när en omorganisation har genomförts. Om anställda upplever brott mot det Psykologiska kontraktet har visat sig vara en viktig faktor att undersöka för att förstå hur förändringar på arbetsplatsen påverkar de anställdas känslor, attityder och beteende. Föreliggande studie är baserad på enkätsvar från 63 personer som är anställda vid Solna tingsrätt. Resultatet från envägs oberoende variansanalyser och hierarkiska regressionsanalyser pekar mot att anställda som är berörda av en omorganisation upplever brott mot det Psykologiska kontraktet samt att brott mot det Psykologiska kontraktet och anställningsotrygghet är relaterat till lägre generell arbetstillfredsställelse och sämre psykisk hälsa. Studien visar vikten av att ledningen ger de anställda en möjlighet att utveckla ett nytt psykologiskt kontrakt som passar de nya anställningsförhållanden som en omorganisation medför..

Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar- en studie om det Psykologiska kontraktets förändringar över tidSeminariedatum: 2008-05-29Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008Författare: Annika Lindeberg, Therese NilssonHandledare: Tommy JensenNyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroendeStudie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärtSyfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det Psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det Psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det Psykologiska kontraktet hos våra respondenter.Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det Psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det Psykologiska kontraktet över tid, det Psykologiska kontraktet i olika företagSlutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det Psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det Psykologiska kontraktet.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det Psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det Psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det Psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det Psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar.

Syftet med studien var att mäta skillnader mellan anställningsform och det Psykologiska kontraktets påverkan till upplevd anställningstrygghet. Vår studie utfördes med utgångspunkt av Isaksson & Bellaaghs (2005) studie: Anställningskontrakt och psykologiska kontrakt - förändrade relationer på arbetsplatserna. På Furuboda folkhögskola genomfördes en enkätstudie på assistenter (N= 46). Resultatet visade att anställningsform påverkar upplevelsen av anställningstrygghet. Tillsvidareanställda upplevde en högre grad av anställningstrygghet jämfört med tillfälligt anställda vilket Isaksson & Bellaagh (2005) även konstaterat.

Ett psykologiskt kontrakt innehåller arbetstagares föreställningar om givna löften och åtaganden från arbetsgivarens sida. Tidigare forskning har visat att brott mot det Psykologiska kontraktet kan predicera utfall som minskad prestation och ökad personalomsättning. I denna enkätstudie undersöktes det Psykologiska kontraktets funktion för 768 arbetstagare i tre olika branscher i Sverige. Arbetstagarna fick skatta sina psykologiska kontrakt - vad de upplever att deras arbetsgivare lovat dem och i vilken mån arbetsgivaren hållit sina löften. De fick också skatta hur lojala de var med arbetsgivaren samt sådana saker som sin arbetsprestation, humör, irritation gentemot arbetsgivaren och önskan om att säga upp sig.

Denna studie behandlar mellanchefer inom vården i den offentliga sektorns arbetssituation. Mellanchefer inom vården innehar ofta en roll som sjuksköterska och en roll som avdelningschef. Den dubbla rollen kan vara problematisk då man ska tillgodose den etik och moral som professionen innebär samtidigt som resultat ska levereras till verksamheten. Syftet med studien var att söka ökad förståelse för om det finns en konflikt mellan profession och verksamhetskrav samt hur denna konflikt uppstår. Intentionen var också att undersöka om det kan leder till brott mot Det Psykologiska kontraktet.Resultatet visade att professionen som sjuksköterska kommer i konflikt med verksamhetskraven och att detta kan leda till brott mot Det Psykologiska kontraktet.

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls?Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det Psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Vid nedläggning av verksamheter har man i tidigare studier stött på det oväntade fenomenet close-down effect, att anställdas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka på anställdas prestation då motivationen, enligt balansteorin, ligger i strävan efter jämvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie är att undersöka belöningars betydelse för anställdas arbetsattityder under nedläggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedläggning upplevs som ett brott mot det Psykologiska kontraktet. En enkätundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare på ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anställdas förväntan om belöning är, desto högre är deras tillit till arbetsgivaren.

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det Psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det Psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det Psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det Psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.